onsdag 21 januari 2015

Huvudbonads-bonanza!

Jag har så smått börjat sy en dräkt till min pojkvän, på handelsgillets stuvhörna hittade vi tunn grön kypert till en kjortel och svart vadmal till en struthätta.

Eftersom hättor är roliga att sy satte jag igång med att prova fram en toille häromdagen efter herjolfsnes no.66 som inspiration. Av spillbitarna skarvade jag ihop så att det gick att klippa ut fodret till en bycocket, som fick yttertyg av krapprött kläde från korps. 

Rejält tilltagen framkil, inga kilar i sidorna eller bak, enligt fyndet. Fållen och huvudhålet är ofållade, antingen fortsätter det vara så eller så tar jag tjuren vid hornen och lär mig att brickväva så att den får en sådan. Den som lever får se.

Lååång strut(räcker en bit nedanför rumpan) för att kunna knyta om hela kalaset till en chaperon om andan faller på.

Mössan blev lite knycklig på bilden men det är sådant man rättar till irl. På nedersta bilden syns även en liten söt skarv i det röda yttertyget, en detalj jag ogillade först men tycker mycket om nu.

Allt är handsytt med vaxad lintråd, förutom fällsömmen inuti mössan samt kanten, som är sydd med krapprött moragarn med kaststygn och pricksöm.

Summa: pojkvännen är nöjd(citat: "jag känner mig faktiskt inte lika obekväm i detta som jag trodde jag skulle göra!") och jag är nöjd. Härnäst kommer det elva byggas ut med skjortor och brokor! 

Inspirerande bilder för detta projekt följer: 

1 kommentar:

  1. Snyggt! Jag gillar formen på bycocketen.
    Jag vet inte om du har grönlandsboken, men typ 1- hättorna (där 66an ingår) har ganska enkelt avslutade kanter. De flesta är enkelt fållade och ansiktsöppningen har på sin höjd två rader pricksöm. Väldigt enkelt, men det blir väldigt fint.

    SvaraRadera